Kontakta oss

Har du några frågor om oss eller våra tjänster.

Fyll i formuläret eller skriv till oss på info@shoppingakuten.se
eller ring oss på 08-23 30 07. 

Blogg

Shoppingberoende utan skulder – kan man ha problem trots att man har råd?

Patrik Wincent

”Men jag har ju råd att shoppa”

Det är ett av de vanligaste argumenten för att avfärda ett problematiskt shoppingbeteende. Räkningarna blir betalda, inkomsten är bra och det finns inga inkassokrav. Hur skulle det då kunna handla om shoppingberoende? Problemet är att ekonomiska konsekvenser bara är en del av bilden. Du kan ha råd med dina köp och samtidigt ha förlorat en betydande del av kontrollen över beteendet.

Shoppingberoende mäts inte bara i kronor

Tänk på två personer som båda spenderar 10 000 kronor i månaden på shopping. Den ena har planerat sina köp, är nöjd med dem och kan utan problem låta bli nästa månad. Den andra försöker ständigt minska, tänker mycket på shopping, handlar impulsivt och får ångest efteråt. Summan är densamma – relationen till beteendet är helt olika.

Kontroll är en viktigare fråga än inkomst

Fråga därför inte bara: ”Har jag råd?” Fråga också: ”Kan jag avstå?” Om du bestämmer dig för att inte köpa något under en period, vad händer då? Om tankarna på shopping blir starkare, du börjar förhandla med dig själv eller gång på gång bryter dina egna regler kan det säga mer om problemet än saldot på bankkontot.

En hög inkomst kan dölja problemet länge

Den som tjänar bra kan finansiera ett problematiskt shoppingbeteende betydligt längre innan omgivningen reagerar. Det finns kanske inga obetalda fakturor och ingen behöver låna ut pengar. Därför kan shoppingmissbruket fortsätta under lång tid utan den tydliga varningssignal som en ekonomisk kris innebär.

Problemet kan synas på andra ställen

Kanske ligger kläder fortfarande med prislappar kvar. Paket anländer flera gånger i veckan. Du lägger mycket tid på att söka produkter och bevaka erbjudanden. Du känner skuld efter vissa köp eller undviker att berätta för din partner exakt vad saker kostat. Inget av detta behöver synas på ett kontoutdrag som en ekonomisk katastrof – men det kan ändå visa att shoppingen fått för stor plats.

När shopping blir en känslomässig strategi

För vissa handlar shopping mindre om behov och mer om vad köpet gör med känslan i stunden. En stressig dag avslutas med nätshopping. När du känner dig nere beställer du något för att ha något att se fram emot. När något går bra belönar du dig själv. Både negativa och positiva känslor kan på så sätt börja leda till samma beteende.

”Jag köper bara fina saker som jag faktiskt använder”

Ett problematiskt beteende behöver inte bestå av billiga impulsköp eller saker som aldrig används. Du kan köpa kvalitetsprodukter, exklusiva kläder, teknik, inredning eller samlarobjekt och ändå ha ett problem. Vad du köper säger mindre än varför du köper, hur svårt det är att avstå och vilka konsekvenser beteendet får.

Rabatter gör inte automatiskt köpet ekonomiskt

”Jag sparade 2 000 kronor” kan kännas som ett rationellt argument. Men om du aldrig hade tänkt köpa produkten från början har du fortfarande spenderat pengar. Vid ett köpberoende kan reor och erbjudanden bli särskilt effektiva sätt att rättfärdiga köp som egentligen styrs av impuls.

Även sparandet kan avslöja ett problem

Du kanske aldrig hamnar på minus men sparar betydligt mindre än du skulle kunna. Pengar som var tänkta för semester, pension, bostad eller buffert försvinner gradvis till konsumtion. Ekonomin fungerar i dag, men shoppingen påverkar framtida möjligheter.

Relationer kan påverkas långt före ekonomin

En partner kanske inte är orolig för att pengarna ska ta slut utan för mängden köp, hemligheterna eller tiden som läggs på shopping. Diskussionerna kan handla om tillit snarare än kronor. När du känner behov av att dölja, försvara eller förminska beteendet är det värt att fundera över varför.

Vad händer om inkomsten plötsligt förändras?

Ett shoppingmönster som fungerar ekonomiskt vid hög inkomst kan bli problematiskt mycket snabbt om livet förändras. Sjukskrivning, arbetslöshet, separation eller ökade boendekostnader kan minska marginalerna medan det invanda beteendet finns kvar. Därför är det klokt att reagera på kontrollförlust innan ekonomin tvingar fram förändringen.

Shoppingmissbruk behöver inte se dramatiskt ut

Bilden av någon med enorma skulder kan göra att människor tänker: ”Så illa är det inte för mig.” Men shoppingberoende och köpberoende kan utvecklas gradvis och se mycket välfungerande ut utifrån. Det är en anledning till att problemet ibland kan pågå länge innan personen själv söker hjälp.

Ställ fyra frågor till dig själv

Kan jag avstå från onödiga köp under en längre period utan större problem? Har jag upprepade gånger bestämt mig för att minska men ändå fortsatt? Använder jag shopping för att hantera känslor? Döljer eller förminskar jag ibland mina köp inför andra? Svaren kan säga betydligt mer om din relation till shopping än din lön gör.

Du behöver inte vänta på en ekonomisk kris

Det finns ingen anledning att vänta tills kreditkortet är fullt eller relationen är i kris. Om du själv märker att shoppingen styr mer än du vill är det relevant att ta problemet på allvar redan nu. Tidig förändring är ofta enklare än att försöka reparera konsekvenserna senare.

Vill du förstå mer om shoppingberoende?

På Shoppingakuten kan du läsa mer om shoppingberoende, shoppingmissbruk och köpberoende, vilka varningssignaler som finns och vilken hjälp som kan vara aktuell när shopping blivit svår att kontrollera.