Shoppingberoende och ADHD – finns det ett samband?

Personer med ADHD kan uppleva svårigheter med bland annat impulsivitet, uppmärksamhet och att skjuta upp en omedelbar belöning. Det betyder inte att en person med ADHD automatiskt utvecklar shoppingberoende, shoppingmissbruk eller köpberoende. De allra flesta gör inte det. Men vissa egenskaper som kan förekomma vid ADHD kan göra impulsköp och överdriven shopping svårare att kontrollera. Därför kan det vara värdefullt att förstå hur impulsivitet, känslor, stimulans och shopping ibland kan hänga ihop.

ADHD betyder inte shoppingberoende

Det är viktigt att skilja mellan ADHD och ett problematiskt shoppingbeteende. ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, medan shoppingproblem handlar om ett beteendemönster där personen kan uppleva minskad kontroll och negativa konsekvenser. En person kan ha ADHD utan några problem med shopping, precis som en person kan utveckla shoppingberoende eller shoppingmissbruk utan att ha ADHD.

Impulsivitet kan påverka köpbeslut

Ett impulsköp sker ofta snabbt. Du ser något, känner ett starkt ”jag vill ha” och genomför köpet innan du hunnit fundera över om produkten faktiskt behövs. För personer som redan har svårt att skapa en paus mellan impuls och handling kan dagens snabba nätshopping göra situationen extra utmanande. Några få tryck på mobilen kan räcka från första impulsen till genomfört köp.

Belöningen finns direkt

Shopping erbjuder något som många andra aktiviteter inte gör: en mycket snabb belöning. Du hittar en produkt, trycker på köp och får omedelbart en känsla av att något har hänt. Därefter kommer orderbekräftelsen, leveransinformationen och till sist paketet. Vid köpberoende kan hela denna kedja bli en återkommande källa till stimulans.

Jakten kan vara mer stimulerande än produkten

För vissa är själva sökandet efter en produkt den mest spännande delen. Att jämföra modeller, hitta ett erbjudande eller upptäcka något nytt kan ge mycket stimulans. När produkten väl är köpt försvinner intresset snabbt. Då börjar sökandet efter nästa sak. Detta kan vara särskilt relevant när man försöker förstå varför någon fortsätter shoppa trots att hemmet redan är fullt av saker.

Tristess kan bli en stark trigger

Många personer med shoppingberoende och shoppingmissbruk beskriver att de shoppar när de är uttråkade. Om man dessutom har ett stort behov av stimulans kan nätshopping bli ett väldigt enkelt sätt att skapa aktivitet. Varje produkt, erbjudande och rekommendation erbjuder något nytt att reagera på. Mobilen gör dessutom stimulansen tillgänglig nästan omedelbart.

Hyperfokus kan ibland riktas mot produkter

En person kan ibland bli mycket engagerad i ett specifikt intresse eller en produktkategori. Under en period kanske nästan all uppmärksamhet riktas mot exempelvis träningsutrustning, hudvård, teknik, kläder eller samlarföremål. Man läser recensioner, jämför produkter och gör flera köp. Några veckor senare kan intresset försvinna och ersättas av något helt annat.

Nya intressen kan leda till stora inköp

Ett nytt intresse kan skapa känslan av att man behöver all utrustning direkt. Om du börjar fotografera känns det kanske som att du omedelbart behöver kamera, objektiv, väska och tillbehör. Börjar du träna behövs plötsligt nya skor, träningskläder och utrustning. Problemet uppstår när entusiasmen går över men produkterna och fakturorna finns kvar.

”Jag ska bli en ny person”

Shopping kan också kopplas till framtidsplaner. Du köper saker till den person du tänker bli snarare än den person du är idag. Garderoben fylls med kläder för ett framtida liv, köket med utrustning för matlagning som aldrig blir av och hemmet med produkter för projekt som inte slutförs. Vid shoppingmissbruk och köpberoende kan denna framtidsoptimism bidra till många köp som senare inte används.

Svårigheter med planering kan påverka ekonomin

Ett problematiskt shoppingbeteende handlar ibland inte bara om själva köpsuget. Om det samtidigt är svårt att planera utgifter, komma ihåg fakturor eller hålla överblick över flera betalningar kan ekonomin snabbt bli komplicerad. Många små köp kan tillsammans bli betydligt större än personen uppfattade när varje enskilt köp genomfördes.

Köp nu, betala senare kan förstärka problemet

Faktura och delbetalning kan göra det ännu svårare att se den ekonomiska konsekvensen direkt. Produkten kommer nu medan betalningen ligger i framtiden. För en person som redan har svårt att stå emot impulsköp kan detta ta bort ett viktigt hinder. Vid shoppingberoende, shoppingmissbruk och köpberoende kan många uppskjutna betalningar till slut skapa betydande ekonomisk stress.

Känslor kan också påverka impulsköpen

Shopping behöver inte bara handla om stimulans. Stress, frustration, ensamhet eller känslan av att ha misslyckats kan också trigga ett köp. Shopping ger då en snabb förändring av känslotillståndet. Under några minuter riktas uppmärksamheten mot något positivt och spännande istället för det som känns jobbigt.

Sociala medier skapar ständig exponering

För den som lätt fångas av nya saker kan sociala medier vara en kraftfull shoppingmiljö. En produkt dyker upp i flödet och några sekunder senare kan du befinna dig i nätbutiken. Influencers, personliga rekommendationer och riktad reklam gör dessutom att nya produkter presenteras kontinuerligt. Det finns nästan alltid något nytt att upptäcka.

Hur vet jag om min impulsivitet påverkar shoppingen?

Titta på hur snabbt dina köp sker. Hur lång tid går från att du först ser en produkt tills du beställer den? Hade du planerat köpet innan du såg produkten? Hur ofta ångrar du köpet efteråt? Om många köp sker inom några minuter kan just avsaknaden av en paus mellan impuls och handling vara en viktig del av problemet.

Skapa en obligatorisk väntetid

En effektiv strategi kan vara att göra väntetiden till en fast regel istället för ett beslut du måste fatta varje gång. Alla frivilliga köp får exempelvis vänta minst 24 eller 48 timmar. Lägg produkten på en lista istället för i varukorgen. Om den fortfarande känns viktig efter väntetiden kan du bedöma köpet på nytt.

Gör spontana köp svårare

Ta bort sparade kortuppgifter, logga ut från nätbutiker och radera shoppingappar från mobilen. Stäng av pushnotiser och avregistrera dig från reklammejl. Vid shoppingmissbruk kan några extra steg mellan impuls och betalning vara tillräckliga för att den första starka köpimpulsen ska hinna minska.

Skapa en tydlig shoppingbudget

En komplicerad budget behöver inte vara lösningen. För vissa fungerar en mycket enkel regel bättre: en bestämd summa varje månad får användas till frivillig konsumtion. När summan är slut är shoppingen slut tills nästa budgetperiod. På så sätt behöver varje köp konkurrera med andra möjliga köp inom samma tydliga gräns.

Använd en önskelista istället för varukorgen

När du hittar något intressant behöver du inte förbjuda dig själv att vilja ha det. Spara produkten på en önskelista tillsammans med datumet då du hittade den. Gå tillbaka efter några veckor. Det är vanligt att produkter som kändes oerhört viktiga i stunden inte längre känns särskilt intressanta.

Skilj ADHD från shoppingproblemet

Om du har ADHD och samtidigt upplever shoppingberoende, shoppingmissbruk eller köpberoende är det viktigt att inte reducera hela problemet till diagnosen. Shoppingbeteendet behöver fortfarande kartläggas. Vilka situationer triggar köpen? Vilka känslor kommer före? När sker impulsköpen? Hur påverkas ekonomin? Ju mer konkret beteendet blir, desto lättare blir det att arbeta med.

När bör man söka hjälp?

Om du gång på gång gör impulsköp som du senare ångrar, har svårt att följa ekonomiska gränser eller fortsätter shoppa trots negativa konsekvenser kan det vara klokt att söka professionellt stöd. Har du ADHD kan stödet behöva anpassas efter de svårigheter du faktiskt upplever. Vid shoppingberoende, shoppingmissbruk och köpberoende är målet att skapa fungerande strategier mellan impulsen och själva köpet.

Sammanfattning

ADHD innebär inte att en person automatiskt får problem med shopping. Men impulsivitet, behov av stimulans och svårigheter att skjuta upp belöningar kan för vissa bidra till att impulsköp blir svårare att kontrollera. Om detta kombineras med nätbutiker, sociala medier och omedelbara betalningslösningar kan vägen från tanke till köp bli mycket kort. Vid shoppingberoende, shoppingmissbruk och köpberoende kan tydliga väntetider, ekonomiska gränser och färre köptriggers hjälpa till att skapa det som impulsen saknar – tid att tänka innan pengarna spenderas.