Shoppingberoende och jämförelse med andra – när andras liv får dig att konsumera mer
Patrik Wincent
Din kollega kommer till jobbet med en ny väska. Grannen byter bil. En vän renoverar köket. Någon berättar om sin senaste resa och en annan har alltid de senaste tekniska prylarna. Ingen säger åt dig att köpa någonting. Ändå kan något hända. Det du var helt nöjd med igår känns plötsligt lite sämre idag. För personer med shoppingberoende, shoppingmissbruk och köpberoende kan jämförelsen med andra bli en kraftfull men ibland nästan osynlig trigger. Vi börjar inte alltid shoppa för att vi saknar något – ibland börjar vi shoppa för att någon annan har något.
Vi jämför oss automatiskt med andra
Människor har alltid observerat varandra. Vi jämför prestationer, utseende, relationer, karriär och ekonomi. Konsumtion är inget undantag.
Problemet är att konsumtion är väldigt synlig
Du kan inte se hur mycket pengar någon har på sparkontot. Men du kan se bilen personen kör, kläderna personen bär och telefonen personen håller i handen.
Vi ser alltså köpet men inte ekonomin bakom
Kollegans nya bil kan vara finansierad. Vännens semester kan vara betald med kredit. Personen med designväskan kanske sparar betydligt mindre än du.
Men hjärnan får inte hela berättelsen
Den ser framför allt resultatet: någon annan har något nytt.
Då förändras referenspunkten
Din telefon fungerade utmärkt för fem minuter sedan. Sedan ser du någon annans nya modell och börjar lägga märke till allt din egen saknar.
Produkten har inte blivit sämre
Det är jämförelsen som har förändrats. Vid shoppingberoende kan detta vara en viktig mekanism bakom nya upplevda behov.
”Alla andra har…”
Det är en kraftfull tanke eftersom den får konsumtion att kännas normal och ibland nödvändig.
Men vilka är egentligen ”alla”?
Ofta handlar det om några få personer som råkar vara synliga i vår vardag.
En kollega kan påverka en hel produktkategori
Om någon på jobbet börjar prata entusiastiskt om en ny klocka kanske du plötsligt börjar undersöka klockor trots att du inte funderade på dem dagen innan.
Ett behov kan alltså skapas på några minuter
Vid shoppingmissbruk och köpberoende är det viktigt att upptäcka hur ofta köpsuget börjar först efter exponering för någon annans konsumtion.
Arbetsplatsen kan vara en stark jämförelsemiljö
Kläder, väskor, telefoner, bilar och semestrar blir synliga delar av vardagen.
Status behöver inte diskuteras öppet
Ingen behöver säga ”min klocka är dyrare än din”. Produkterna kan ändå kommunicera status.
Du kanske börjar känna att du ligger efter
Inte ekonomiskt i verkligheten – utan konsumtionsmässigt.
Det kan skapa en vilja att komma ikapp
En ny jacka, bättre bil eller dyrare telefon blir ett sätt att minska avståndet.
Men mållinjen flyttar sig hela tiden
När du väl köpt telefonen har någon annan renoverat köket. Sedan kommer nästa semester, väska eller bil.
Det går inte att vinna konsumtionsjämförelsen
Det kommer nästan alltid finnas någon som har mer, nyare eller dyrare saker.
Vänner kan påverka utan att mena det
En vän berättar entusiastiskt om en produkt. Det är helt naturligt. Men om du redan har svårt att kontrollera shopping kan entusiasmen bli en trigger.
”Du borde också köpa en”
För de flesta är kommentaren obetydlig. Vid shoppingberoende kan den ge ett köp som redan lockade den sista lilla knuffen.
Shopping tillsammans kan förstärka beteendet
Du kanske inte planerade att köpa något men följer med en vän till stan.
Gruppen normaliserar konsumtionen
Alla provar kläder, kommenterar produkter och köper saker. Att själv gå hem tomhänt kan plötsligt kännas märkligare än att köpa.
Vi påverkas av vad vår omgivning betraktar som normalt
I en vänkrets kan en väska för 500 kronor kännas dyr. I en annan kan 10 000 kronor uppfattas som helt rimligt.
Din ekonomiska verklighet förändras inte för att gruppens norm gör det
Det är en viktig skillnad.
Jämförelsen kan vara särskilt stark när inkomsten förändras
Du får ett bättre jobb och börjar umgås med människor som konsumerar på en annan nivå.
Livsstilen kan börja följa lönen
Dyrare restauranger, kläder, resor och prylar blir gradvis det nya normala.
Det behöver inte innebära shoppingberoende
Men om konsumtionen hela tiden justeras efter människorna omkring dig kan dina egna ekonomiska prioriteringar försvinna.
Familjen kan också vara en jämförelsemiljö
Syskon kan jämföra bostäder, bilar, semesterresor och presenter.
Högtider kan göra det tydligt
Vem gav dyrast julklappar? Vems hem är mest dekorerat? Vem ordnade det största firandet?
Konsumtion kan bli ett sätt att visa att man lyckats
Vid köpberoende kan produkter därför få en social funktion långt utöver det praktiska behovet.
Föräldrar kan jämföra genom barnen
Andras barn har vissa kläder, telefoner, aktiviteter eller prylar. Då kan pressen att ge det egna barnet samma saker öka.
”Jag vill inte att mitt barn ska känna sig utanför”
Det kan vara en genuin omsorg. Men det är samtidigt viktigt att skilja barnets verkliga behov från den vuxnes egen jämförelse med andra föräldrar.
Grannar kan påverka mer än vi tror
Ett nyrenoverat kök syns kanske inte utifrån, men bilen, trädgården, fasaden och uteplatsen gör det.
Plötsligt börjar du se brister hemma
Grannens nya utemöbler gör att dina egna ser gamla ut trots att du var nöjd med dem förra veckan.
Det kallas ibland för att hålla jämna steg med omgivningen
När någon annan höjer sin konsumtionsnivå kan vi själva känna en impuls att göra samma sak.
Shopping kan bli en tävling utan att någon tävlar
Det märkliga är att den andra personen kanske inte ens jämför sig med dig.
Tävlingen finns i ditt eget huvud
Vid shoppingmissbruk kan det därför vara viktigt att upptäcka när ett köp egentligen är ett svar på någon annans konsumtion.
Sociala medier förstorar jämförelsegruppen
Tidigare jämförde vi oss främst med människor omkring oss. Nu kan vi jämföra oss med tusentals människor varje dag.
Men nätet visar ett extremt urval
Vi ser nya outfits, renoveringar, resor, restauranger och produktköp. Vi ser betydligt mer sällan vardagen mellan dessa händelser.
Vi jämför vår vardag med andras höjdpunkter
Det kan skapa en känsla av att vårt eget liv är mindre spännande eller framgångsrikt.
Då blir konsumtion ett snabbt sätt att förändra bilden
Du kanske inte kan byta karriär eller resa jorden runt idag. Men du kan beställa skorna personen på skärmen bär.
Produkten blir en liten genväg till livsstilen
Vid shoppingberoende och köpberoende kan detta göra social jämförelse direkt köpdrivande.
Influencers är bara en del av problemet
Jämförelsen kan vara minst lika stark med människor vi faktiskt känner.
En vän kan vara mer relevant än en känd person
Om någon med ungefär samma ålder, jobb och livssituation köper något kan tanken ”det skulle jag också kunna ha” bli starkare.
Ekonomisk jämförelse är särskilt bedräglig
Två personer med samma lön kan ha helt olika boendekostnader, skulder, sparande och familjesituation.
Du känner sällan till hela kalkylen
Därför är det riskabelt att använda någon annans konsumtion som bevis för vad du själv har råd med.
Fråga: ville jag ha detta innan jag såg någon annan ha det?
Det är en enkel men mycket användbar fråga.
Om svaret är nej har du hittat en möjlig trigger
Produkten kanske fortfarande är relevant. Men nu vet du var behovet uppstod.
Vänta efter jämförelsetriggers
Om en vän visar något du plötsligt vill köpa kan du införa en regel: inga köp av produkter du precis blivit introducerad till.
Ge behovet tid att överleva
Om du fortfarande vill ha produkten efter två veckor kan du bedöma den på nytt.
Fråga vad du egentligen reagerade på
Var det själva produkten? Eller hur personen såg ut, verkade må eller uppfattades av andra?
Ibland vill vi ha känslan runt produkten
Framgång. Självförtroende. Tillhörighet. Attraktivitet. Vid shoppingberoende kan den insikten göra köpsuget lättare att förstå.
Gör en lista över dina jämförelseområden
Vilka saker triggar dig mest? Kläder? Hem? Bil? Resor? Teknik? Skönhet?
Alla är inte lika känsliga för allt
Du kanske inte bryr dig alls om andras bilar men reagerar starkt på kläder. Då vet du var din egen riskzon finns.
Identifiera personerna som påverkar konsumtionen
Inte för att undvika dem utan för att förstå mönstret. Finns det människor efter vars sällskap du ofta börjar leta efter nya produkter?
Observera vad som händer efter sociala situationer
Du kommer hem från en middag och börjar söka efter en väska någon hade. Det är värdefull information.
Skapa dina egna ekonomiska referenspunkter
Istället för att fråga vad andra har kan du fråga vad du själv prioriterar.
Vad vill du att dina pengar ska göra för ditt liv?
Skapa trygghet? Möjliggöra resor? Ge mer frihet? Finansiera ett boende? Bygga en buffert?
Då får konsumtionen konkurrera med verkliga mål
En ny produkt kostar inte bara pengar. Den använder pengar som annars hade kunnat gå till något annat du värderar.
Sluta använda andras konsumtion som facit
Att någon annan köper något betyder varken att du behöver det eller att du har råd med det.
Träna på att uppskatta utan att efterlikna
Du kan tycka att kollegans jacka är fantastisk utan att själv köpa den.
Du kan beundra utan att äga
Den skillnaden är viktig. Allt du tycker om behöver inte integreras i ditt eget liv.
Öva på att vara den som inte uppgraderar
Någon visar den senaste telefonen och du fortsätter använda din gamla. Det kan kännas ovant om du tidigare alltid hängt med.
Men någonting förändras
Du upptäcker att du faktiskt inte behöver delta i varje konsumtionsförändring omkring dig.
Din gamla produkt fungerar fortfarande
Det är kanske den viktigaste observationen av alla. Någon annans nya sak gjorde aldrig din gamla sämre.
När bör man söka hjälp?
Om jämförelser med andra regelbundet leder till köp du egentligen inte planerat, om du känner stark press att hålla samma konsumtionsnivå som omgivningen eller om beteendet påverkar ekonomi, relationer och mående kan det vara relevant att söka stöd. Vid shoppingberoende, shoppingmissbruk och köpberoende kan behandlingen bland annat handla om att identifiera vilka situationer som skapar köpsug och utveckla andra sätt att hantera dem.
Sammanfattning
Vi människor kommer sannolikt alltid jämföra oss med varandra. Men problemet uppstår när någon annans konsumtion börjar styra vår egen. Vid shoppingberoende, shoppingmissbruk och köpberoende kan en kollegas nya telefon, väninnans väska eller grannens renovering skapa behov som inte fanns några minuter tidigare. En viktig fråga före nästa köp kan därför vara: ville jag faktiskt ha det här – eller började jag vilja ha det när jag såg att någon annan hade det? Ju tydligare skillnaden blir, desto lättare blir det att låta andra människor leva sina liv utan att deras köp behöver bli dina.
Interna länkar